Marin ekologi
I den marinekologiska forskargruppen arbetar vi i huvudsak med problemställningar relaterade till landavrinningens effekter på Östersjöns pelagiska ekosystem och hur klimatrelaterade förändringar kan påverka ekosystemet. Där används miljöövervakningens långtidsserier i Bottniska viken för att förstå sambanden mellan klimatdrivna påverkansfaktorer och effekter på organismsamhällen och deras produktion.
Östersjöns vattenbalans skapar en kraftig fysisk-kemisk-biologisk gradient från nord till syd, som ger stora möjligheter att utnyttja havsbassängerna som en naturlig testmiljö. Hypoteser om vad som styr bland annat primärproduktion, respiration, fiskförekomst, fiskmigration, bakterietillväxt, födovävseffektivitet, bottendjur och alger testas. Tidseriestudierna kompletteras med experimentella studier i den världsunika mesokosmanläggningen och laboratorieexperiment med molekylära metoder, samt matematiska modeller.
Umeå marina forskningscentrum med dess fartygs- och laboratorieresurser är en viktig tillgång för verksamheten.
Foto: Andreas Palmén
Forskningsprojekt
Sensornätverk för marin miljöövervakning, med särskild tonvikt på klimatförändringarKlimatförändringarnas påverkan på produktiviteten i ÖstersjönBazooca. Zooplankton-kaskadeffekter i ÖstersjönMESOAQUA. Infrastrukturprojekt för utveckling av mesokosmbaserad forskningÖstersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv – ECOCHANGEKlimatrelaterad reglering av biologisk syrekonsumtion i ÖstersjönSmolt- och postsmoltmigration hos lax och öring Effekter av undervattensbuller från båttrafik på tillväxt och reproduktion hos kustlevande fiskEutrofiering som selektionsfaktor för förekomst av predationsresistenta och potentiellt patogena bakterier
Utveckling av bedömningsgrunder för kustvatten m h a kvalitetsfaktorn växtplankton
Viktiga publikationer
Ask, J., Reinikainen, M., Båmstedt, U. 2006. Variation in hatching success and egg production of Eurytemora affinis (Calanoida, Copepoda) from the Gulf of Bothnia, Baltic Sea, in relation to abundance and clonal differences of diatoms. J. Plankton Res. 28:683-694
Dahlgren K, Andersson A, Larsson U, Hajdu S, Båmstedt U. (2010) Planktonic productivity and carbon transfer efficiency along a north-south gradient in the Baltic Sea. Mar. Ecol. Prog. Ser., 409: 77-94
Eriksson-Wiklund A-K, Dahlgren K, Sundelin B, Andersson A. (2009) Effects of warming and shifts of pelagic food web structure on benthic productivity in a coastal marine system. Mar. Ecol. Prog. Ser. 396: 13-25.
Thelaus J, Forsman M, Andersson A. (2008) Role of productivity and protozoan abundance for the occurrence of predation-resistant bacteria in aquatic systems. Microb Ecol 56: 18-28.
Dahlgren K, Andersson A, Larsson U, Hajdu S, Båmstedt U. (2010) Planktonic production and carbon transfer efficiency along a north-south gradient in the Baltic Sea. Mar Ecol Prog Ser 409: 77-94.
Berglund J, Muren U, Båmstedt U, Andersson A. (2007) Efficiency of a phytoplankton and a bacterial-based food web in a pelagic marine system. Limnol. Oceanogr. 52: 121-131.
J. Sandberg, A. Andersson, S. Johansson and J. Wikner. 2004. Pelagic food web and carbon budget in the northern Baltic Sea: potential importance of terrigenous carbon. Mar. Ecol. Prog. Series. 268:13-29.
V. Kisand, N. Andersson and J. Wikner. 2005. Bacterial freshwater species successfully immigrate to the brackish water environment in the northern Baltic. Limnol. Oceanogr. 50:945-956.
Serrano, I., Rivinoja, P., Karlsson, L. & Larsson, S. 2009. Riverine and early marine survival of stocked salmon smolts, Salmo salar L., descending the Testebo River, Sweden. Fisheries Manag. Ecol. 16: 386-394.
