Till umu.se

Restaureringsekologi

Ekologisk restaurering handlar om att hjälpa skadade eller förstörda ekosystem att återhämta sig. Restaureringsekologi är vetenskapen som undersöker denna återhämtningsprocess

Forskningen är inriktad på ekologiska och fysiska processer i terrestra och akvatiska ekosystem. Av särskilt intresse är interaktionerna mellan olika delar av landskapet, exempelvis mellan land och vatten och mellan olika delar av ett vattensystem. Viktiga frågor är (1) om restaureringsprojekt når sina mål som ofta handlar om att återskapa ett förlorat stadium, (2) i vilken utsträckning restaureringsprojekt kan maximera vissa ekosystemkomponenter för att öka mängden av en särskild ekosystemtjänst, (3) hur restaureringsprojekt kan utformas med hänsyn till kommande klimatförändringar och (4) hur olika mänskliga aktörer påverkar olika delar av ett restaureringsprojekt. Forskningen sker i samarbete med forskare vid flera svenska och utländska universitet och omfattar förutom ekologi även discipliner såsom statsvetenskap och miljöhistoria.

Forskningsprojekt

Vikten av fröbankar vid restaurering av vattendragEffekter av klimatförändringar och restaurering på strandvegetationen längs skogsbäckar Optimering av flödesregimer i reglerade vattendragStrandskogars reaktion på korttidsreglering: mot en hållbar vattenkraftsproduktionBioRest: Lokala och regionala effekter på biologisk mångfald av vattendragsrestaurerinEtt ramverk för att förutsäga framgång med vattendragsrestaurering

Utvalda publikationer

Bell, D., J. Hjältén, C. Nilsson, D. Jørgensen & T. Johansson. 2015. Forest restoration to attract a putative umbrella species, the white-backed woodpecker, benefited saproxylic beetles. Ecosphere 6(12):278. http://dx.doi.org/10.1890/ES14-00551.1

Dietrich, A. L., C. Nilsson & R. Jansson. 2015. Restoration effects on germination and survival of plants in the riparian zone: a phytometer study. Plant Ecology 216:465-477.

Dietrich, A. L., C. Nilsson & R. Jansson. 2016. A phytometer study evaluating the effects of stream restoration on riparian vegetation. Ecohydrology 9:646-658.

Hasselquist, E.M., N. J. Hasselquist, J. D. Sparks & C. Nilsson. 2017. Recovery of nitrogen cycling in riparian zones after stream restoration using δ15N along a 25-year chronosequence in northern Sweden. Plant and Soil 410:423-436.

Hasselquist, E.M., C. Nilsson, J. Hjältén, D. Jørgensen, L. Lind & L. E. Polvi. 2015. Time for recovery of riparian plants in restored northern Swedish streams: a chronosequence study. Ecological Applications 25:1373-1389.

Hjältén, J., C. Nilsson, D. Jørgensen & D. Bell. 2016. Forest‒stream links, anthropogenic stressors, and climate change: implications for restoration planning. BioScience 66:646-654,

Nilsson, C., A. Aradottir, D. Hagen, G. Halldórsson, K. Høegh, R. Mitchell, K. Raulund-Rasmussen, K. Svavarsdóttir, A. Tolvanen & S.D. Wilson. 2016. Evaluating the process of ecological restoration. Ecology and Society 21(1):41. http://dx.doi.org/10.5751/ES-08289-210141

Nilsson, C., L. E. Polvi, J. Gardeström, E. M. Hasselquist, L. Lind & J. M. Sarneel. 2015. Riparian and in-stream restoration of boreal streams and rivers: success or failure? Ecohydrology 8:753-764.

Nilsson, C., J.M. Sarneel, D. Palm, J. Gardeström, F. Pilotto, L.E. Polvi, L. Lind, D. Holmqvist & H. Lundqvist. 2017. How do biota respond to additional physical restoration of restored streams? Ecosystems 20:144-162.


Sidansvarig: Elisabet Carlborg

Utskriftsversion